"I still haven't found what I'm looking for"

I söndags åkte jag morsan och farsan på en roadtrip.
Först ner till Nybro till morföräldrarna och nu är vi nere i skåne hos farfar.
Har varit rätt nice ändå:).
På måndagen chillade vi som man vanligtvis brukar göra första dagen. Sen på tisdagen, onsdagen och torsdagen åkte vi ner till byn och gick och tittade lite. Där jag hittade en musikaffär. ÄNTLIGEN!!
Jag gick in och tittade, men som i de flesta små musikaffärer så fanns det inte mycket att hänga i julgranen:P.
Man går in, tittar runt och känner sig en aning tveksam om hur länge och vad man egentligen vill därinne.
Då fick jag se en lapp på väggen där det står: "Om ni vill provspela ett instrument, kalla på personal"
Jag tänkte att jag måste ju såklart kladda på en gura och smälla igång disten och dra av nåt "häftigt" riff.
Men lite längre in i affären så sitter det en kille SJÄLVKLART och kladdar på en fender elgitarr.
Så jag struntade i att spela.
Jag ville inte gå i 40 år inne i musikaffären, och vänta på att han skulle sluta spela någon gång. Så jag gick därifrån, och uppsökte istället en toalett på Ica Kvantum, som jag länge behövt gå på:). Sen blev det fredag och vi skulle dra iväg mot Brunnby, skåne mitt favvo ställe att vara på sommaren.
Resan gick bra, snöovädret var på östra sidan av skåne, och vi var på den västra så det var rätt skönt. Vi hade nästan inte någon snö alls på vägen ner.
När vi kom fram på eftermiddagen vid ca 16:00 tiden, kändes det härligt att ha hela kvällen ändå framför sig.
Innan alla b-filmer började på kvällen, som tomten är far till alla barnen, hajen III o.s.v. som man bara kände att man måste se, för att man inte hade något annat att göra annars, så bestämde jag mig för att ta en promenad och farsan skulle hänga med. När vi klätt på oss och gick ut, upptäckte vi att det var storm och runt 10- grader ute. Så det var INTE roligt att gå.
Men hur det än var så fortsatte vi att gå. Det hade blåst så på vissa ställen att snön samlats på flera ställen över vägen, så man fick pulsa igenom. Men när vi senare svängde av på en lite grusväg som var täckt av snö och is, så kändes det som om vinden avtagit lite. Tills vi kom ut på stora vägen igen, och jag tänkte för mig själv: " Åh, jag har klarat mig hela den här vägen utan att halka!!" Jag kände mig stolt och såg hur farsan var på väg flera gånger att sätta sig på baken. DÅ åkte jag ner och åkte rutschkana hela vägen ner till den korsande vägen som vi skulle svänga av på senare. Eller ja, i alla fall åkte jag nästan hela vägen ner;).

Det är väl i stort sett allt som hänt tills idag, Lördag. Men nu tänkte jag att jag ska ut och ta en promenad, skomakarrundan.
Ha det så bra!

PS: Ja, Emma.. Jag ska bli bättre på att uppdatera bloggen:D.